And away we go...

Sakta passerar tiden.
Som att den inte hittar ut ur labyrinten.
Två, tre parallell världar,
varför inte ge mig mer när vi ändå är här!?
Alla sinnen, känslor och viljor drar åt olika håll...
Mitt stackars hjärta,
känns som att du håller på att gå itu.
Nu ska jag ner och kramas!
Jag lagar dig med maskeringstejp sålänge,
så tar vi det tunga kavalleriet senare.

<3 Kärlek! <3